Sådärja, efter regn kommer solsken… Eller ännu mer regn skulle jag nog säga. Låg i feber tisdag kväll till onsdag eftermiddag och var orolig för att jag inte skulle orka repetera inför tentan, det var kanske mitt minsta problem, pöööh…
Jag var ett geni och botade min feber med 4 Ipren (inte på en och samma gång, men fortfarande inget att rekommendera, 1,6g ibuprofen ftw?) och mådde toppen resten av kvällen men på natten var det svårt att sova, käften värkte så förbannat och när jag vaknade för sista gången vid 3-tiden insåg jag att något inte stod rätt till, det gick liksom inte att stänga munnen, överläppen och halsen kändes något svullen också.
Gick upp till badrumsspegeln och möttes av en fotboll med ankläppar *dial 1177*. ”Öööh… Du ska nog in till akuten om du är svullen i ansiktet”.
Sagt och gjort, sjuktaxi upp till akuten. Tungan var också svullen men för all del kära taxichaufför, gör fel over and over igen med mitt personnummer så att jag får prata lite extra… Asshole… Jajja, jag förlåter honom.
Efter att ha blivit fastkopplad i båda armarna till olika maskiner samt 1000 tester, frågor, sprutor, mediciner och timmar (nej, jag överdriver inte) på akuten under flera timmar, tröttnade jag. De bad mig att försöka sova men hur lätt var det på en skala? Jag drog en lögn om att jag behövde kissa bara för att slippa ligga på rygg på stenbritsen. Så jag tog en promenad några varv runt rummet, smög ut och kollade vad som hände på avdelningen.
- Nej men gud, det där är det värsta jag har sett. Men fyyy… Vafan är det där?
Två sköterskor framför en dator och jag var helt övertygad om att jag inte skulle ha hört det där. Ångest, ångest, ÅNGEST! Sprang in och satte mig på britsen igen.
- Ååh, var du klar? Att du inte sa något, vi satt och kollade på bikinis medan vi väntade på dig.
Cheeses, var det bara det?? Jajja, nu när jag inte längre behövde vara fastkopplad klarade jag av att somna… En halvtimma iaf innan de ville köra ner långa tops x3 i hals och näsa… YUMMY. Svullnaden hade iaf gått ner under tiden och jag såg ut som en människa igen.
Det verkar som att jag var allergisk mot Ipren, så min överdos ihop med en redan kraftig infektion såg till att skallen svällde lite. Jag blev hemskickad med ordern att köpa ungefär halva apoteket, stööön, precis vad jag behövde en månad när CSN redan har tiggt 2700 spänn av mig… hmpf… Oh well, är huvudet dumt får huvudet lida…

…och nej. Jag tog inga kort. För helvete heller. Och om jag hade gjort det hade jag inte förärat Internet med dem.
Well, well, resten av dagen blev trevlig. Jag sov, bölade lite över den missade tentan och de missade jobbtimmarna men jag kommer igen. När jag var klar med det ringde Martina och frågade om jag inte ville luncha med henne och Milla, YOU BET’CHA!
Avslutade kvällen med massa tyck-synd-om-choklad (allt som var svullet ömmade ju galet!), lite filmer som Aladdin, En Geishas Memoarer, pizza från pojken och säsongsavslutningen av Glee.
Så vad lär vi oss av detta, barn? Absolut ingenting I suppose, men nu har jag iaf fått skriva av mig…